Onsdag - Är hösten här nu?

Det könns skönt att ha en slags dagboksliknande plats igen där jag kan få ur mig saker helt otvunget. 

Tacka gudarna för att det snart är höst på riktigt. Jag är så innerligt trött på sol, värme; svett, skoskav och att äta "fräscha sallader". Nä asså urk. 
Jag vill ha kylig, frisk och klar luft som känns krispig att andas. Som gör att en känner sig levade. Jag vill ha färgsprakande trädkronor, dagg i gräset, en take away kaffe i handen som en kan värma sina frusna händer på. Jag vill ha levadr ljus tända, inomhus på kvällen när regnet smattrar mot fönsterrutorna utanför
Jag vill kunna använda mössor och halsdukar, snygga ankelboots och hoodies utan slut. 

Jag är så oerhört socialt trött. Jag hinner knappt med att andas. Jag har varit ledsen denna veckan eftersom att jag har önskat att jag var mer extrovert. Att jag hade mindre social ångest. Att jag kunde skämta casually med de främlingar som nu har blivit mina kollegor. Jag har önskat att jag bara kunde sluta tänka på allt som "kan gå fel" i ett socialt sammanghang, och kanske ta det som det kommer? Men nä. 
Hjärnan är i full beredskap. 
Hela tiden. 
Varenda sekund 
Av varje dag.